tisdag, februari 21, 2006

torsdag, februari 16, 2006

När ska folk reagera - ordentligt?

Tur att såna här sajter finns där hyckleriet kläs av. Kejsaren är inte naken, han är ond: http://www.whitehouse.org/homeland/arab-registration.asp

Mitt i allt stöd för och icke-stöd för yttrandefriheten är det glädjande att det publiceras hemska, kränkande bilder från USA:s systematiska tortyr i Irak. Kanske kan majoriteten av världen och befolkningar i väst slutligen vakna. Kanske kan man nån gång börja ställa krav på USA. (Om man vågar.) Jag är måttligt förtjust i USA, men USA-kramare finns det gott om. Precis som diskussioner om mäns våld mot kvinnor så är förklaringen ständigt att enskilda rötägg slår eller torterar. Frågan är:

Finns det systematisk slump?

Knappast. Hur länge får det hålla på innan alla inser att det inte kan vara slump. Föraktet mot muslimer och araber, avhumaniseringen av motståndare i krig, allt detta är självklarheter. Kan man tycka.

Jag känner att allt större majoritet av Sveriges människor inser detta, men borgerliga debattörer och politiker blir alltmer rabiata i att alltid stötta USA. Fy fan.

Nu börjar det dessutom sprida sig allt starkare rykten att USA vill destabilisera en demokrati. Igen.

Jag håller som vanligt mina tummar för att fundamentalister, vare sig de är kristna som i USA, muslimer som Hamas eller andra, får allt mindre att säga till om. Tyvärr går det inte däråt just nu. Hoppas borgarna förlorar valet. Åtminstone.

fredag, februari 03, 2006

Att distrahera fungerar

Ibland behöver vi människor en liten distraktion för att göra bättre ifrån oss. Det kan vara så enkelt att komma in i mer positiva hjulspår. I Liftarens guide till galaxen kan människor lära sig flyga om de helt enkelt blir distraherade och glömmer ramla. Det kräver många försök och gör rätt ont, men fungerar. Fantastiskt roligt som så mycket i den boken.

Jag prövade detta med mina innebandykillar. Vi hade förlorat en del matcher, många i onödan, och jag gav efter för deras långvariga krav. Jag tog på mig kostym till en match innan jul och lovade att fortsätta leda matcherna i kostym så länge dom inte förlorade. Det skapade skratt och bra stämning, och killarna glömde sina förluster och sitt dåliga spel. Sen gick dom ut och slog serieledarna efter ett hejdlöst kämpande ute på plan. En solskenshistoria. Sedan dess har vi ytterligare två raka segrar med kostymen på. Min kvinnliga tränarkollega kör samma sak med vårt andralag. Effekt: Tre raka segrar. Det är sex av sex. I Spanarna i Sveriges Radio krävs bara tre observationer för att ha en bra spaning. Vi har sex stycken. Lysande.

Det krävdes vissa ideologiska grubbel att bjuda på mig själv så. Jag har annars bara kostym på bröllop och begravningar, i princip. Nu kan innebandymatcher läggas till det. På söndag testas hypotesen ännu en gång.

Finns det fler tillfällen i livet när ett drastiskt ändrat beteende kan vrida in något på ett nytt, positivt spår? Det tål att tänka på.